Tema 1. leder in på tillgängligheten och berättar om tillgänglighet från olika synvinklar och om lagstiftningen. Efter att du studerat den här delen, vet du vad man menar med tillgänglighet, särskilt i en inlärningskontext och vilka olika infallsvinklar man kan ha på temat tillgänglighet.

1. Vad är tillgänglighet?

Tillgänglighet innebär att kommunikation, tjänster, produkter och miljöer är lätta att använda och närma sig. En god tillgänglighet berättar om hur människans olika egenskaper tagits i beaktande, såsom syn-, hörsel-, tal-, kognitiv förmåga, språk- och inlärning, samt fysiska och neurologiska begränsningar eller hellre olika variationer. Tillgänglighet är således ett befrämjande av likabehandling! Man bör även komma ihåg att motsatsen till likabehandling är diskriminering, vilket t.o.m. är förbjudet i lag.

 

 

 

Man kan säga att man tidigare använt begreppet tillgänglighet mera för att beskriva en obehindrad tillgång till fysiska utrymmen och miljöer, för att alla medborgare obehindrat kan delta i arbete, hobbyer, kultur och studier, särskilt när det är fråga om funktionsbegränsningar. T.ex. att kunna komma in i en byggnad med rullstol.

Nuförtiden kan man också förväxla uttrycket tillgänglighet med termen ”finns att tillgå”. T.ex. om en service erbjuds 24 timmar om dygnet så kan man ändå inte tala om tillgänglighet, utan om att den är väl tillgänglig.

 

På engelska är motsvarande termer:

obehindrad: barrier-free

tillgänglighet: accessibility

finns att tillgå: availability

2. Vad menar man med kunskapens tillgänglighet?

Definitioner på tillgänglighet kan delas in hierariskt t.ex. på följande sätt:

 

  1. Tillgänglighet (allmän, som ovan)
  2. Tillgänglighet på nätet
  3. Webbsidans tillgänglighet
  4. Kunskapens tillgänglighet

 

Tillgänglighet på nätet innebär att alla människor kan använda nätsidor på vanliga apparater, som dator, tablett, smarttelefon, samt på stödande teknologier i anslutning till dessa.

 

Webbsidans tillgänglighet omfattar allt innehåll som förmedlas via nätet, och som kan ses på dator, tablettapparater, samt smarttelefoner. Ett känt direktiv och standard för tillverkandet av tillgängligt nätinnehåll är WCAG-direktivet (Web Content Accessibility Guidelines), som strävar att göra nätinnehållet lättare att gestalta, kontrollera, förstå, och gör användandet mera felsäkert.

 

Med kunskapens tillgänglighet menas kunskap som erbjuds i en sådan form, att alla användare och elever har tillgång till och möjlighet att tillgodogöra sig kunskapen på jämställda villkor som andra.

 

Kunskapen kan presenteras i olika former såsom:

 

  • text
  • bilder
  • audiomaterial eller
  • i videoform

 

Kunskapen kan delas eller förmedlas t.ex. som elektroniska dokument, nätkällor, videon, ljudfiler eller tryckt material. Man bör dock komma ihåg, att ibland räcker det inte med att erbjuda tillgänglig kunskap. Många användare och elever, som behöver särskilt stöd, behöver också hjälpmedelsteknik, såsom t.ex. skärmläsningsprogram eller talsynteser för att tillägna sig kunskapen.

 

I undervisningskontext är tillgänglighetens huvudmål att främja tillgängligheten i användandet av data- och kommunikationsteknik i skolan så, att varje elev oberoende av individuella egenskaper kan ha en jämställd nytta av de läromedel, apparater, program, system mm som används inom studierna och som stöd för undervisningen. Med digital tillgänglighet vill man försäkra sig om, att alla har en jämställd tillgång till kunskapens källa.

 

Till exempel: eleverna får som hemuppgift att googla information och göra en kort presentationsvideo eller Powerpoint-presentation om ett särskilt ämne och ladda upp den här presentationen på skolans Office 365 One Drive moln. Av den här anledningen bör man, ur synvinkeln digital tillgänglighet, försäkra sig om:

 

  • Har alla säkert en lämplig apparat hemma för att utföra den här uppgiften?
  • Har alla Internet-förbindelse hemma och är den tillräckligt snabb? Om inte, kan vi kräva att eleven ska fara någonstans, där man erbjuder Internet-förbindelse, t.ex. biblioteket och har apparaten då de nödvändiga programmen?
  • Har vi undervisat i hur man använder programmet eller litar vi på att eleverna kan?

3 Vem har nytta av tillgänglighet?

Eftersom principen för tillgänglighet är att få saker att bli lättare att observera, förstå, kontrollera och funktionera, så innebär det ju att alla människor drar nytta av tillgängligheten!

 

Trots detta har Word Health Organization (WHO) konstaterat att omkring 15 % av världens befolkning inte får tillgång till informationen, om den inte görs tillgänglig. Lindrigare eller svårare språkliga svårigheter förekommer lika ofta i alla åldersgrupper: omkring 5% – 20% av åldersgruppen. (Linnankylä & Sulkunen 2005)

 

  • Över en miljard människor, eller omkring 15 % av världens befolkning, har något slags handikapp.
  • 110 - 190 miljoner vuxna har betydliga problem med prestationsförmåga.
  • De arbetsoförmögnas antal av befolkningen ökar bl.a. i takt med befolkningens åldrande och kroniska hälsoproblem (WHO, 2014).
  • Inlärningsproblem eller läs- och skrivsvårigheter förekommer hos omkring 6 - 10 procent av alla åldersklasser.
  • Omkring 15 – 30 procent av alla elever inom yrkesutbildningen har inlärningssvårigheter. (Kinnunen 1998)

 

Nu för tiden tänker man, när man planerar någonting för någon, med speciella behov, att det på samma gång även gynnar personer, med tillfälliga skador eller enbart miljön, när vi arbetar i en bullrig miljö.

4. Lagstiftning om tillgänglighet

I Finland är den mest centrala lagstiftningen om tillgänglighet lagen om erbjudandet av digitala tjänster (306/2019), som trädde i kraft 1.4.2019. Ändamålet med den här lagen är att befrämja tillgången till digitala tjänster, kvaliteten, datasäkerheten, samt tillgängligheten till innehållet och på det sättet förbättra allas möjligheter att jämställt använda digitala tjänster.

 

Lagen bereddes utgående från Europaparlamentets och rådets tillgänglighetsdirektiv om nätsidor och mobilapplikationer för organ inom den offentliga sektor EU) 2016/2102.

 

Hur bildades lagstiftningen om tillgänglighet?

 

  1. World Wide Web Consortium (W3C) är ett konsortium, som utvecklar och skapar internationella standarder för Internet. W3C:s arbetsgrupp Web Accessibility Initiative (WAI) utvecklade ett tillgänglighetskriterium för nätinnehåll, Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) version 1.0 år 1999. En ny version 2.0 publicerades 2008, och har uppdateras år 2018 till en 2.1 version.
  2. Den europeiska tillgänglighetsstandarden EN 301 549 v2.1.2 (2018-08) är EU-områdets egna tillgänglighetskriterium om produkters och tjänsters tillgänglighet. Standarden baserar sig på den mellersta AA-nivån av WCAG 2.1 tillgänglighetskriteriums tre nivåer.
  3. EU direktivet bereddes med stöd av EU standardet.
  4. Lagen om erbjudandet av digitala tjänster bereddes ur EU:s direktiv.

5. Kognitiv tillgänglighet

Vad är kognition? Kognition är det mänskliga sinnets förmåga att processa kunskap. Processen inbegriper erhållandet av information, tänkandet, att komma ihåg, att förstå orsak och beslutsfattande.

 

Människor kan ha olika sätt och vanor att processa kunskap och ofta avviker den kognitiva förmågan också mycket beroende av person. Det finns således stora kognitiva variationer, vilket innebär, att människor fungerar på olika sätt och deras sätta att handskas med saker avviker från andras. Även den tidigare nämnda processens ordning kan variera från det normala. Av den här anledningen talar vi hellre om kognitiva variationer än om hinder eller begränsningar. Trots detta, har personer, med kognitiva variationer, vanligtvis svårigheter med något av följande saker: konceptuering, sakordning, svårt att förstå samband mellan orsak och konsekvens, att komma ihåg, förmåga att läsa mellan raderna, eller att förstå antydningar, ledande frågor eller jargong, och att förstå siffror och symboler.

 

De kognitiva variationerna försvårar interaktion med objektet. Objektet kan t.ex. vara en internetsida, en nätuppkoppling, en pdf-instruktion, en e-bok, en manual eller vilket som helst objekt som innehåller information, som människan kommer i kontakt med. T.ex. planeringen av en nätuppkoppling, som tar hänsyn till kognitiv tillgänglighet gör det möjligt för allt fler människor att använda nätuppkopplingen. De som drar nytta av detta är även åldringar, barn, personer med inlärningssvårigheter, de som har ett annat modersmål m.fl.

 

Några allmänna råd för att underlätta interaktion mellan människan och objektet:

  • Behåll objektet så enkelt som möjligt
  • Behåll språket enkelt både vad gäller satslära och vokabulär
  • Sträva efter att man inte skilt behöver lära sig eller memorera användning och funktioner
  • Ge tid för användning av objektet
  • Sträva efter att få användarens uppmärksamhet och led hen in på användning av funktionerna

 

Dessutom bör man särskilt i fråga om inlärningssvårigheter uppmärksamma vilken font som används, vilka färger, kontrasten och bilder, så att de främjar förståelse.

 

Kognitiv tillgänglighet innebär att innehållet presenteras på ett lätt förståeligt sätt som består av:

  • ett klart språk
  • lätt att förstå
  • lätt att betrakta

 

När människan upptäcker ett objekt, ingår i den kognitiva inlärningsprocessen att hen upptäcker, identifierar, tänker, drar slutsatser, kommer ihåg och slutligen lär sig.

nainen miettii tietokoneen edessä

Snabbtips för kognitiv tillgänglighet:

Behåll objektet så enkelt som möjligt

Behåll språket enkelt både vad gäller satslära och vokabulär

Sträva efter att man inte skilt behöver lära sig eller memorera användning och funktioner

Ge tid för användning av webbanslutningen

Sträva efter att få användarens uppmärksamhet och led hen in på användning av funktionerna

Särskilda färdigheter, hur vi hanterar kunskapen som process

(THL)

1. Mottagande

2. Hanterande

3. Sparande

4. Användande

Kunskapens kognitiva inlärningsprocess

kognitiivinen saavutettavuus, tiedon prosessointi: havaitseminen, tunnistaminen, ajattelu, päättely, muistaminen, oppiminen

Här följer några enkla grundanvisningar för hur en text, som man skall presentera, kan formas till uppbyggnad och innehåll, så att den blir lättförståelig och lätt att betrakta. Noggrannare anvisningar följer även senare.

 

I uppbyggnaden bör man uppmärksamma följande saker:

  • Rubriker
  • Inledning
  • Mellanrubriker
  • Förteckningar
    Även i video- eller ljudform
  • Klarhet = principer för lättläst språk (radindelning, spaltindelning)

 

I innehållet bör man tänka på:

  • Lite information i taget
  • Inga onödiga slutsatsdragningar eller ihågkommande
  • Klarhet = lättlästa språkets principer (duande, ett enkelt språk mm.)

 

Här nedan ser du ett exempel på hur texten på den högra sidan formats för att bli lättare att förstå och se på.

6. Det lättlästa språkets betydelse för tillgängligheten

Det lättlästa språkets betydelse för tillgängligheten är mycket stor. Många tillgänglighetsmanualer ger rådet att det producerade språket bör vara enkelt och lätt att förstå, men ger ingen förklaring till hur det ska göras i praktiken.

 

Det lättlästa språket är anpassat till
innehåll,
vokabulär
och uppbyggnad
för att lättare kunna läsas
och förstås än det allmänna språket.

Det riktar sig till människor,
som har svårigheter med läsning
och/eller att förstå allmänt språk.

(Selkokeskus)

6.1 Du hör till användargruppen – förstår du?

Ett exempel på lagtext:

 

Kommunen bör ordna, till en elev, som studerar på ett läroverk motsvarande §3 1 moment punkt 1-4 eller enligt punkt 10 definierad annan skolning än utbildning som leder till yrkeshögskolexamen, under det första studerande-hälsovårdaregranskning eller under det första eller andra studieåret läkargranskning, om inte läkargranskningen gjorts i samband med att eleven godtagits till utbildningen; läkarundersökningen bör i alla fall alltid ordnas under det första studieåret för en elev som är i specialundervisning eller där utredning av hälsotillstånd eller studiefärdighet är nödvändig med tanke på studieområdet eller det kommande yrket; I samband med den för elever på den åttonde årskursen ordnade omfattande hälsogranskningen bör man uppskatta elevens speciella behov i beaktande av yrkesval och fortsatta studier och planera nödvändiga stödåtgärder.

6.2 Vem drar nytta av lättläst språk?

Alla, därför att användandet av tjänsten är behändig och meningsfull, men särkilt de, som har utmaningar med:

    • att komma ihåg saker
    • att styra egna funktioner
    • logisk slutledning eller att komma ihåg det
    • att förstå innehåll och lära sig det
    • att upptäcka eller gestalta omgivningen eller mindre delar av en större helhet
    • läsfärdighet eller andra språkliga färdigheter

7. Som grund för planering av digital undervisning

Tillgänglighet är en del av planeringen av undervisning. Tillgängligheten stöds av
planera för alla- principen, som innebär att man uppmärksammar olika användare och deras behov. Design for All är en planeringsprincip där man tar hänsyn till människors olikheter, sociala integration och jämställdhet. Design for All omfattar Universal Designs principer:

 

Rättvisa:

  • användningen stör inte eller stämplar någon användare

Flexibel användning:

  • innehåller och ger stora möjligheter till olika individuella inställningar och egenskaper

Lätt att använda:

  • är lätt att förstå och ta till sig oberoende av användarerfarenhet, kunskaper, språkkunskaper eller koncentration

Information som är lätt att upptäcka:

  • presentera informationsinnehåll effektivt för användaren oberoende av miljöomständigheter eller användarens sinnesförmågor

Förhindra fel:

  • minimera felmöjligheter, som användaren kan göra av misstag eller ouppsåtligt

Kräver inga fysiska ansträngningar:

  • användningen bör lyckas effektivt och behagligt utan fysiska ansträngningar

Apparatens och användandets storlek och utrymme:

  • användandet bör lyckas i ett lämpligt utrymme, oberoende av användarens fysiska storlek, ställning eller rörlighet
Litteratur

[1] Persson, Hans & Åhman, Henrik & Yngling, Alexander & Gulliksen, Jan. (2014). Universal design, inclusive design, accessible design, design for all:different concepts—one goal? On the concept of accessibility—historical, methodological and philosophical aspects.

 

[2] ISO 26800:2011. https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:26800:ed-1:v1:en

 

[3] Helen Petrie, Andreas Savva, and Christopher Power. 2015. Towards a unified definition of web accessibility. In Proceedings of the 12th Web for All Conference (W4A ’15). ACM, New York, NY, USA, Article 35, 13 pages. DOI: https://doi.org/10.1145/2745555.2746653

 

[4] W3C (2018). Web Content Accessibility Guidelines 2.1. (2018): http:www.w3.org/TR/WCAG

 

[5] Euroopan erityisopetuksen ja inklusiivisen opetuksen kehittämiskeskus (2015). Ohjeet saavutettavan tiedon tuottamiseen. Tieto- ja viestintätekniikka esteettömän tiedonhaun välineenä oppimisessa (ICT4IAL). Toim. Marcella Turner-Cmuchal.

 

Kinnunen P. Ammatillisissa oppilaitoksissa vastuu kuuluu kaikille opettajille. Kirjassa: Strandén K, toim. Ei tyhmä vaan erilainen oppija. Jyväskylä: Gummerus 1998, s. 85-8.

Valitse tekstikoko
Taustaväri
sv_SESvenska
fiSuomi sv_SESvenska