I den här delen talar vi om hur olika typer av information, såsom information producerade i formaten text-, bild-, video- och ljuddokument behandlas för att bli möjligast tillgängliga.

1. Tillgängliga innehåll och texter

Instruktionerna i den här delen har i huvudsak sammanställts av olika tillgänglighetsheuristiker, WCAG2.1, ICT4IAL och föreskrifter för Lättläst språk. Några tillägg har gjorts som grundar sig på egna erfarenheter från verksamheten på Datero. Riktlinjerna för innehåll i textform har plockats från Mäkipää & Isohellas (2019) undersökning; nätinnehållets tillgänglighetsheuristik. De här heuristikerna tar upp faktorer angående innehåll i textform, som gör att texten blir lättare att se på, läsa och förstå.

 

Textens utformning underlättar betraktande av texten. Såvida texten är lätt att betrakta ger den läsaren en möjlighet att lättare få grepp om textens olika element och delområden och på detta sätt befrämjar det också textförståelsen.

 

Använd ”stilar” (i Word) för att utforma texten. Sätt rubriker och normaltext skilt och sätt rubrikerna i en logisk ordning. (Rubrik 1, underrubrik 1.1, osv.). Genom att använda stilar skiljer sig rubriken och bastexten från varandra, de är lättare att hitta, det är enklare att göra en innehållsförteckning och det underlättar läsapparatens funktion.

 

När man producerar text är det bra att använda så enkelt språk som möjligt, som passar till presentationen. För att göra språket tydligare så är det bra att stöda sig på principerna för lättläst språk. När man påbörjar texten, så är det bra att ge läsaren en liten inledning i vad den kommande texten innehåller. På detta sätt blir det lättare att betrakta större texthelheter, och läsaren kan lättare ta emot den kommande informationen.

 

Det är bra att förklara de förkortningar som kommer att användas i texten åtminstone första gången de används och att förklara nya termer. Satsbyggnaden bör vara kort och koncis. Helst inte mer än 15-20 ord. I presentationer är det bra att använda sig av principer för lättläst språk.

 

Testa att lyssna på din text och dina direktiv. Då märker du även själv om texten är flytande eller om den innehåller fel.

 

Om dessa, samt andra föreskrifter, presenteras 16 tillgänglighetsheuristiker om nätmaterial i textformat, som är bra att använda t.ex. som kontrollista när man producerar egen text.

 

Tillgänglighetsheuristiker om nätmaterial i textformat

Utformning av texten (hur den är att se på)

Undvik kursivering, fet stil eller färg som det enda sättet att betona något. Kom ihåg, att det är möjligt att läsaren endast lyssnar på texten, vilket innebär att dessa accentueringar lämnar obemärkta.

Använd punkter. Genom att presentera de viktigaste sakerna i punktform underlättar du läsarens möjligheter att omfatta innehållet.

Använd gärna fonter utan serif såsom Verdana eller Arial. Verdana är en av de mest använda fonterna i nätvärlden och vanligtvis den mest behagliga. Arial är lite mer snabbläst. Andra bra fonter är t.ex. Tahoma, TrebuchetMS, Comic SansMS m.fl.

Gör texten rymlig. Använd gärna ordentliga radavstånd och styckemellanrum. Det är lättare att läsa, om radavståndet är 1.5 och styckenas mellanrum 2. gånger fontstorlek.

Jämna texten på vänster sida och packa inte innehållet för tätt. Att texten är utjämnad på vänster kant gör det lättare att hållas på raden.

Textens tekniska uppbyggnad (läsbarhet)

Särskilj länkar från den övriga texten och ge dem klara och relevanta benämningar. Länkar som skiljts från det övriga textinnehållet underlättar läsbarheten. Namnge länken enligt funktion. På det här sättet berättar länken om vart den leder. Sätt ut länken i sin helhet, så att man ser den även när man gör utskrifter.

Använd konsekvent rubriknivåer (H1, H2 osv.) och undvik särskilt djupa rubriknivåer t.ex. (1.1.1.) osv. Använd inte rubriknivåer enbart för att förstora fonter, de är till för att göra rubrikstrukturen tydligare.

Använd fontstorleken 18pt - 26pt i nätinnehåll och i dokument åtminstone 12pt. De större fontstorlekarna, såsom 18pt-26pt främjar läsbarhet när man läser från skärm.

Använd endast enkla bilder när du delar information och ge dem en naturlig Alt-text. En enkel bild är lättare att förklara i Alt-texten. Skriv inte samma information på bilden som i texten. Sträva efter en naturlig kontinuitet i texten. På det här sättet är texten lättare att läsa om man använder en läsapparat och informationen bibehålls.

Textinnehåll (begriplighet)

Erbjud den viktigaste informationen först. När den viktigaste saken på sidan presenteras först och textstyckets viktigaste sak är först, är det lättare att läsa innehållet på sidan t.ex. med skärmläsningsprogram.

Erbjud ett kort sammandrag av innehållet. Genom det korta sammandraget får läsaren en uppfattning om innehållet.

Använd korta meningar. Korta meningar hjälper läsaren att förstå innehållet. Presentera en viktig sak i en mening.

Använd ett språk som passar för målgruppen. Fundera i förväg, till vem du riktar texten. Välj texttyp och svårighetsgrad utgående från din målgrupp.

Använd ett klart och enkelt språk. Använd bekanta, vardagliga ord och undvik talesätt, vars betydelse man inte kan definiera på basen av enskilda ords betydelse. Undvik yrkesjargong.

Använd jag-form, om det passar för textstilen. Tala till läsaren. På det här sättet känner läsaren att texten är tänkt just för hen.

Öppna eller förklara förkortningar, akronymer och svåra ord första gången de används. Förkortningar och akronymer (t.ex. FPA) bör skrivas ut i sin helhet. Undantag är etablerade förkortningar, som man inte nödvändigtvis ens känner igen om de skrivs ut (till exempel dvd).

2. Tillgängliga bilder

För ett tillgängligt bruk av bilder, så är det bra att undvika användandet av bilder, som inte ger för innehållet relevant information, såsom t.ex. landskapsbilder. Ovidkommande bilder kan leda läsaren på villovägar eller störa koncentrationen på den egentliga saken. Bilder som förhöjer eller stöder informationen hjälper läsaren att förstå innehållet lättare. I presentationen bör man även undvika onödiga bakgrundsbilder, som innehåller flera bilder, former eller många olika färger. Bakgrundsbilder av den här typen kan även störa textläsningen. T.ex. kattbilden på den här sidan, har ingen relevans för presentationens innehåll, så den kan vara förvirrande eller informativt vilseledande.

 

Det är också viktigt, att texten inte sparas i bildform eller att bilder används för att ersätta text. Här ser du några exempel:

 

  • Man tar en bildkapning (screenshot) av texten och fogar den till presentationsdokumentet. Gör man så, kan de personer som använder hjälpmedel för läsning inte läsa bildens text.

 

  • Om bilder används för att ersätta text, t.ex. genom att använda pilar eller andra symboler istället för text, så kan de personer som använder hjälpmedel vid läsning inte märka dem.

 

Använder du hyperlänkar i bilderna, så göm inte hyperlänkarna endast i bilden, utan visa dem för läsaren i sin helhet. På detta sätt kan man i princip använda länkarna om dokumentet skrivs ut på papper.

 

Man bör också komma ihåg, att användandet av tillgängliga bilder inte är tänkt endast för personer med synskada eller synnedsättning. Det kan även förekomma situationer där hela texten avlyssnas med ett läsprogram utan att man alls ser på texten.

2.1. Bildernas alternativa text

Definiera en alternativ text för dina bilder (alternative-text = alt-text), där du med text kan beskriva vad bilden föreställer. Alt-texten används enbart, om samma sak inte har berättats någon annanstans i texten. Kom ihåg att Alt-texten bör vara en naturlig fortsättning på textinnehållet. Den alternativa texten är det enda sättet att förmedla bildinformation när man använder en skärmläsare eller om bilden av någon orsak inte syns.

 

När du skriver Alt-texten, sträva till att berätta den mest centrala informationen om vad man menar med bilden. Undvik dock beskrivningar såsomimage of..." eller "kuva... " någonting. Vill du använda bilden som dekoration eller om du inte vill berätta något särskilt med bilden, så kan du definiera bilden som dekoration eller lämna Alt-fältet tomt. Man kan definiera en Alt-text för alla element som inte är text, såsom bilder, diagram, ljud och video.

värikyniä

2.2. Bildernas färgvärld

WCAG AA-nivå rekommenderar, att kontrasten mellan text och bakgrund bör vara åtminstone 4.5:1. Vad betyder då det här? WCAG mäter kontrasten mellan två olika färger i ljusstyrka eller klarhet. Mängden kontrast kan ligga någonstans mellan 1:1 och 21:1. I praktiken betyder 1:1 exempelvis vit text på vit bakgrund. 21:1 innebär t.ex. svart text på vit bakgrund.

 

På nätsidor kan färgerna i allmänhet definieras på tre olika sätt. T.ex. den gröna färgen på bilden bredvid kan beskrivas på följande sätt:

 

  1. rgb (0, 175, 80): måttet RGB berättar om halten av röd (red), grön (green) och blå (blue) färg. Mängden kan variera mellan 0-255.
  2. #00B050: HEX-färgkodnummer består av siffror och bokstäver som även representerar kombinationer av rött-grönt-blått.
  3. hsl (147, 100, 69): HSL-värdet berättar om färgton, mättnad och ljushet (hue, saturation, lightness). Vissa bildbehandlingsprogram använder begreppet hsb, dvs. uttrycket lightness har ersatts med termen brightness.

Som ett exempel ett par av Microsoft Office grundtextfärger och deras kontrast i förhållande till en vit bakgrund:

 

  • Röd(#FF0000) kontrasten är 4:1
  • Grön(#00B050) kontrasten är 2.86:1
  • Blå(#0070C0) kontrasten är 5.14:1

 

Efter att vi kontrollerat kontrasten på föregående exempel är det endast den blå färgen som har en tillräcklig kontrast i förhållande till bakgrunden enligt WCAG.

 

Mer information om färger och deras användning på nätsidor hittar du på adressen https://www.w3schools.com/css/css_colors.asp

 

Färgernas kontrast kan du granska med WebAIM color contrast checker https://webaim.org/resources/contrastchecker/.

 

Om du inte vet HEX-färgkoden för färgen som du valt, eller du vill hämta en färg från någon nätsida, så kan du t.ex. använda Google Chromen Eye Dropper tillägget. https://chrome.google.com/webstore/detail/eye-dropper/hmdcmlfkchdmnmnmheododdhjedfccka

 

Källa: WebAIM

Här är ännu några grundregler för färganvändning:

 

  • Undvik att använda rött, grönt, gult eller en ljus nyans av grått
  • Se till att kontrasten mellan texten och bakgrundsbilden är tillräcklig.
  • Kontrollera att bildkontrasten är tillräcklig även för videokanoner.
  • Undvik hyperlänkar eller texter, som är gömda bakom bilder.
  • Tillåt förändring av bildstorlek eller skalning.

3. Tillgängliga diagram

När man gör tillgängliga diagram t.ex. stapel-, cirkel- och streckdiagram eller histogram, så är det viktigt att komma ihåg två saker. Ordna diagrammets texter och grafer så att diagrammet kan läsas även utan färger. Ge diagrammet en alternativ text eller öppna diagrammets information även verbalt.

Diagram 1. Dåligt upplägg – man är tvungen att kombinera färger med fakta.

Diagram 2. Diagrammet svartvitt utan placering – det är svårt att upptäcka färgtoner.

Diagram 3. Ett bättre diagram – placeringen kräver inte att man kombinerar fakta, och färgerna har ingen betydelse för läsbarheten.

4. Tillgängliga tabeller

Det är viktigt att tänka på placering när man gör tillgängliga tabeller. Skärmläsningsprogrammet läser tabellen från vänster till höger och uppifrån ner.

Tabell 1. dålig tillgänglighet


FÅGEL HUND ORM
Däggdjur NEJ JA NEJ
Antal ben 2 4 0

Skärmläsarprogrammet läser tabellen så här:

fågel, hund, orm, däggdjur, nej, ja, nej, Antal ben, 2, 4, 0

vilket gör det utmanande att följa tabellen.

Tabell 2. med bättre tillgänglighet


DJUR DÄGGDJUR ANTAL BEN
Fågel NEJ 2
Hund JA 4
Orm NEJ 0

Skärmläsarprogrammet läser tabellen så här:

djur, däggdjur, Antal ben, fågel, nej, 2, hund, ja, 4, orm, nej, 0

Märk att tabeller som innehåller stora mängder information i vissa fall kan vara mycket utmanande att lyssna på, i dessa fall är det viktigt att öppna tabellens mest centrala information även verbalt.

 

Se också på hur man tillägger en alternativ text i en form, ett diagram, eller något annat objekt:

https://support.office.com/fi-fi/article/vaihtoehtoisen-tekstin-lisääminen-muotoon-kuvaan-kaavioon-smartart-grafiikkaobjektiin-tai-muuhun-objektiin-44989b2a-903c-4d9a-b742-6a75b451c669

5. Tillgängliga videon

När man gör tillgängliga videon så är det viktigt att man lägger till text till videon. På det här sättet kan användaren endera lyssna och se på videon eller se på videon genom att läsa texten.

 

  • Försäkra dig om att videon också kan laddas till datorn
  • Ge en alternativ text till videodokumentet: alltså en 1 - 2 meningar lång beskrivning om vad videon handlar om. Det är inte meningen att man redogör för hela innehållet.
  • Sätt text på videon. Om det är möjligt kan du även tillägga en ljudbeskrivning av vad som händer på videon.
    • Med textning kan man se på videon även utan ljud
    • Det är lätt att sätta till text, t.ex. på YouTube eller iMovie
    • Försäkra dig om att text och beskrivning är synkroniserad med videon och innehåller exakt samma information som videon talar om
  • Använd allmänna format såsom mp4, MOV, AVI osv. På detta sätt vill man försäkra sig om, att videon kan spelas på olika program.
  • Använd ett program som är plattformsneutralt och använd helst en webbaserad videotjänst, såsom Youtube.

Anvisningar för hur man lägger till text på en Youtube video (0:56 min):

Anvisningar för hur man lägger till text på en iMovie video (2:02 min):

6. Tillgängliga ljudfiler

  • Ge läsaren en möjlighet att lyssna på samma information.
  • Undvik automatisk repetition av video- eller ljudfiler.
  • Gör en kort beskrivning på ljudfilen om innehållet. Kom även ihåg att tillägga en alternativ textbeskrivning på ljudfilen.

 

Sträva efter att kontrollera ljudfilens användande så, att ljudfilernas uppspelningsprogram åtminstone innehåller följande egenskaper:

  • lätt att justera volym
  • möjlighet att kontrollera repetition även med tangenterna (play, rewind, pause, stop)
  • en möjlighet att tillägga bokmärken eller anteckningar i audiofilen, så att man utan besvär kan uppta läsandet nästa gång eller så att man kan märka ut viktiga saker på bestämda ställen.

 

Celia är statens specialbibliotek och lånar ut ljudböcker. Du kan lyssna på dem på din dator, tablett eller smarttelefon.

 

Celia lånar ut skön- och faktalitteratur i tillgänglig form åt alla dem, som har svårt att läsa en vanlig tryckt bok. Från början av 2018 får de som använder Celias material även skolböckerna gratis på alla undervisningsnivåer (från grundskola till universitet).

 

Ytterligare information om Celias ljudböcker: www.celianet.fi

7. Tillgängliga PDF-dokument och utskrifter

PDF behåller innehållets utseende likadant i alla användarsystem och utskrifter. PDF är lätt att distribuera. Nuförtiden hittar man även skärmläsare som kan läsa PDF-dokument.

 

Allmänna regler för att skapa PDF-dokument:

 

Bestäm dokumentets språk. Använd tillgänglighetskontrollen, som du hittar på det program som du använder (Word, Adobe Acrobat Reader osv.). Använd programmets nyaste version när du skapar PDF-dokument, därför att de nyaste programmen innehåller de mest uppdaterade tillgänglighetsfunktionerna. Försäkra dig dock om, att dokumentet är läsbart även på äldre versioner. Fyll i meta-information om dokumentet, så att användaren lättare kan hitta det på Internet. Ge åtminstone ett namn och en rubrik åt dokumentet. Kontrollera elementens läsordning. Undvik horisontell scrollning (hellre vertikal) och sätt till alt-beskrivningar till de olika elementen.

 

PDF är praktiskt när dokumenten utdelas allmänt men t.ex. i en sluten miljö, såsom Office 365, där dokumentets länk utdelats endast till en specifik grupp, kan filen delas som word-dokument. Då har läsaren en möjlighet att använda Word Online läsinställningen eller att forma texten så att den passar för en själv.

 

PDF-dokumenten kan man granska och korrigera med PAVE kontrollverktyg.

http://pave-pdf.org/index.en.html

 

Celia ger också råd om hur man skapar PDF-dokument. Se ytterligare anvisningar från sidan: https://www.celia.fi/saavutettavuus/verkkopalvelujen-saavutettavuus/tiedostojen-saavutettavuus/saavutettavat-pdf-tiedostot/

Valitse tekstikoko
Taustaväri
sv_SESvenska
fiSuomi sv_SESvenska