Avsikten med den här delen är att ge praktiska tips för en tillgänglig undervisning.

1. Vad menas med "tillgänglig undervisning"?

Huvudmålet är att befrämja tillgängligheten vid användningen av data- och kommunikationsteknik i skolorna, så att varje elev oberoende av sina egna egenskaper kan dra jämlik nytta av de apparater, program, applikationer och studiematerial som används i samband med studierna och för att stöda studierna.

1.1 Vad menas med inlärningsvariationer?

Hjärnverksamheten hos personer med dyslexi är organiserad på ett sätt som avviker från det normala. Inlärningssvårigheterna är ofta ärftliga. En person med inlärningssvårigheter har ett annat sätt att lära sig, uppfatta och handskas med kunskap.

 

Inlärningssvårigheterna kan uttrycka sig på olika sätt och av olika grad:

  • språkliga svårigheter, t.ex. svårigheter med läsning- och skrivning (dyslexi)
  • svårigheter med perception och koncentration, t.ex. ADHD
  • matematiska svårigheter
  • svårigheter med gestaltning och motorik
  • minnessvårigheter
lapset leikkivät pihalla

1.2 Hur inlärningssvårigheter påverkar eleven?

Typiska effekter är:

  • man vill undvika misslyckanden
  • frånvaron
  • beteendestörningar
  • koncentrationssvårigheter
  • att dra sig undan och undvikande
  • samt motivationsproblem

 

Inlärningssvårigheterna kan även göra studierna tröttsamma och ansträngande, om man hela tiden måste fungera på gränsen av sin egen ork.

2. Idéer om vad jag kan göra för att anpassa min undervisning och läromaterialet för elever med läs- och skrivsvårigheter – och på samma gång för alla mina elever

# Marja-Sisko Paloneva (2008, 2015). ”Ideoita siitä, mitä voin tehdä sovittaakseni opetukseni ja oppimateriaalin luki- ja oppimisvaikeuksisille oppijoille – ja samalla kaikille oppilailleni”. Datero ry.

2.1 Syftet med de här idéerna

  1. Att öka kunskapen om och öka den tillgängliga informationens och undervisningens synlighet och dess betydelse för möjligheten till jämlik livslång inlärning
  2. Att stöda undervisning i användning av tillgänglig information, utveckling, testande, värdering samt för att värdera det nuvarande i bruk varande tillgängliga materialet

 

Det här är ingen vetenskaplig artikel utan under åren ”uppsamlat material”, som jag bestämde mig för att samla till pappers och ytterligare presentera i bitrymden för andra att granska kritiskt. Tanken var inte att presentera något särskilt, eftersom vem som helst speciallärare kan ge samma information om tillfrågad. Jag tar gärna emot ytterligare information, erfarenheter och rättelser.

Som informationskälla har använts olika läroinrättningars hemsidor, olika universitets publikationer om ämnet, testrapporter, tidningsartiklar, litteratur, diskussioner med ungdomar och vuxna med läs- och/eller inlärningsproblem, egna erfarenheter som speciallärare (fr.o.m. år 1976), som utförare av lästestning med vuxna och unga och bedömare av behovet av kompenserande adb-hjälpmedel och dataprogram. Jag kan bara inte längre säga till vilket område olika informationsbitar hör hemma. Sådant kallas väl beroende av synvinkel för ”känslobaserad” kunskap (fi. mutu-tieto) eller tyst kunskap 😊.

2.2 Borde undervisningen och läromaterialet omformas med tanke på elever med läs- och skrivsvårigheter?

För läraren är det rätt så enkelt att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter ur en grupp med elever eller studerande. Men vad gör man sedan, när man vet, att eleven har läs-/inlärningssvårig-heter? För läroinrättningarna passar det utmärkt att man lokaliserar problemet till den studerande och inte på hur man ordnar undervisningen. Stämpeln att man har läs-/inlärningsproblem märker dock en del studerande för resten av sina liv. Man vet, att intelligens och läs-/inlärningssvårigheter är skilda fenomen. Man kombinerar dock ofta sådana åsikter med dem som har läs- och inlärningssvårigheter att de inte är särskilt intelligenta och att de misslyckas i skolan. Man accepterar misslyckanden som ett naturligt ”drag som hör till sjukdomsbilden”. Särskilda resurser (t.ex. projekt och finansiering i anslutning till dem), som inriktas på dessa studerande är svåra att hitta och sådana satsningar kan t.o.m. ses orättvisa: Varför satsa på sådana, som ändå inte klarar sig? Det vore bättre att använda finansieringen till elever med ”större förmåga att utvecklas”.

 

Men varför stämpla elever med läs-/inlärningssvårigheter? Det är möjligt att förändra synvinkeln från eleven till undervisningen och börja kalla dem för annorlunda lärande. Ett undervisningssätt anpassat för den annorlunda lärande möjliggör en lämplig inlärningsmetod för varje lärande. Utmaningen ligger i, hur man ska skapa en god praxis utan att sänka skolans inlärningsmål eller universitetets eller högskolans akademiska standard.

 

Här nedan finns en lista på personer som hade eller har inlärningssvårigheter eller dyslexi:

  • Walt Disney
  • Steven Jobs
  • Winston Churchill
  • Leonardo da Vinci
  • Pablo Picasso
  • Graham Bell
  • Thomas Alva Edison
  • John F. Kennedy
  • Albert Einstein
  • John Lennon
  • Kaarle XVI Kustaa
  • Alvar Aalto
  • Hjallis Harkimo
  • Anthony Hopkins
  • Tom Cruise

m.fl.

2.3 Varför omarbeta undervisningen och undervisningmaterialet?

  1. Den studerande får bättre förutsättningar att klara av sina studier.
  2. Den studerandes egna andel ökar.
  3. Den studerandes prestationer förbättras.
  4. Även andra studerande drar nytta av den anpassade undervisningen och undervisningsmaterialet.
  5. Det är en jämlik behandling av studerande, vars motsats är diskriminering. Man kan således säga, att det är att diskriminera om man inte omformar undervisningen och läromaterialet.
  6. Att omforma undervisningen är helt enkelt en god praxis, som bör göras och utnyttjas i vilket fall som helst oberoende av om man har några studerande med diagnosen läs-/inlärningssvårigheter i gruppen eller ej.
  7. När man gör på det här sättet, behöver man nödvändigtvis inte diagnostisera människor. Man undvikar stämpling, utpekande och förlust av självförtroende.
  8. Elevens deltagande ökar, inlärningserfarenheten förbättras.

2.4 Viktiga former av stöd som bör ges till studenter med läs- och inlärningssvårigheter

  1. Identifiering, som även inkluderar läsprov och utlåtande, samt vägledning för ytterligare undersökningar.
  2. Individuell studievägledning och stöd.
  3. Inlärningsvägledning och stöd i gruppform.
  4. Kontakt med tutor.
  5. Fråga och söka efter den studerandes egna perspektiv till inlärning!
  6. Att stöda studerande i planering och förverkligande av avhandlingar och t.ex. sökandet av finansiering.
  7. Handledningar, skolningar och workshopar för undervisningspersonal som strävar till att öka undervisningspersonalens kunskap om dyslexi och utvecklandet av stöd för dyslektiker samt instruktioner om hur man fungerar i olika typer av situationer.
  8. En undervisning och utvärdering som till formen är lätt att ta till sig och är anpassad till eleven med läs-/inlärningssvårigheter.
  9. En möjlighet att använda personliga tekniska hjälpmedel såsom talsyntes, talböcker, rättstavningskontroll, ordprediktion mm.
  10. Att använda röstupprepningsfunktioner för att minska konsekvenserna av auditiva gestaltningssvårigheter.

2.5 Vad kan jag göra med hänsyn till eleven med inlärningssvårigheter?

  • Använd en tydlig font såsom Arial, Verdana, Helvetica och åtminstone storlek 12.
  • Om möjligt, anpassa texten glest på sidan, öka radavståndet, minska spaltbredden.
  • Förklara termer och presentera en vokabulär.
  • Använd franska streck och presentera en lista på kärnbegrepp istället för löpande text.
  • Använd diagram och bilder istället för text.
  • Använd färgat papper istället för vitt.
  • Erbjud en möjlighet att använda färgade hinnor ovanpå vitt papper. Dem får man från bokhandlar och t.ex. från olika dyslexiorganisationer och Datero.
  • Använd förklaringar i anslutning till texten.
  • Ge maskinskriven feedback på uppgifterna, inte handskriven.
  • Använd systematiska färger/färgkoder när du ger instruktioner och feedback.
  • Observera användningen av spalter, t.ex. två spalter istället för en. Korta rader är lättare att uppfatta än långa.
  • Jämna texten endast på den vänstra kanten. På det här sättet förblir ordmellanrummen av samma längd.
  • Erbjud en möjlighet att använda skärmläsare som stöd för läsning av digitala texter och internetsidor.
  • Erbjud en möjlighet att använda skanner och/eller skannerpenna och ett talsyntesprogram som stöd för läsning av texter i pappersform.
  • Erbjud en möjlighet att omforma papperstexter till digitala.
  • Erbjud en möjlighet att använda ljudböcker istället för böcker i pappersform (Celia-biblioteket).
  • När du gör internetsidor, se till att det är enkelt att förändra deras utseende. (Färg och fontstorlek)
  • Använd icke-skrivet material såsom ljudfiler och videon alltid när det är möjligt.
  • Instruera eleven i användning av bibliotekariens hjälp och handledning i sökande efter information.
  • Ge instruktioner om grunderna av textförståelse såsom:
  • Vad önskar jag av den här texten?
  • Vilka frågor svarar den här texten eller det här stycket på?
  • Har texten ett inledningsstycke?
  • Har texten ett sammandrag?
  • Har texten en täckande innehållsförteckning?
  • Har texten ett klart upplägg/en tydlig utformning?
  • Innehåller texten diagram?
  • Har texten mellanrubriker?

Samma studieteknik är inte lämplig för alla läroämnen:
Hur studeras MITT ämne?

2.6 Vad kan jag göra med tanke på eleven med skrivsvårigheter?

  • Erbjud en möjlighet att få anteckningar eller en sammanfattning redan före undervisningstillfället, så att eleven kan bekanta sig med redan innan. Visa eleven hur hen kan göra anteckningar i det under undervisningens gång.
  • Lämna rum för anteckningar i föreläsningssammanfattningen.
  • Förklara, upprepa och skriv upp nya termer. Ge en lista på dem.
  • Ge syften och innehållets bedömningsgrunder redan i förhand.
  • När du ger ämnen för essäer, använd entydiga rubriker.
  • Ge tillräcklig tid för kopiering från tavlan (projektor, videokanon…).
  • TALA INTE SAMTIDIGT SOM eleven gör anteckningar!
  • Eleven, med dyslexi, kan inte samtidigt
  • se på tavlan,
  • hitta rätt ställe,
  • flytta sin blick till anteckningarna,
  • hålla i minnet vad hen skulle skriva,
  • göra anteckningar och
  • koncentrera sig på att lyssna SAMTIDIGT.
  • När du bedömer resultatet, ge skild respons på textinnehåll och dess framställning t.ex. rättskrivning.
  • Erbjud en möjlighet att använda pennskanner för att göra anteckningar från tryckt text.
  • Erbjud möjlighet att använda tekniska kompenserande skrivverktyg såsom textbehandlingsapparat, talsyntes, talande korrekturläsning, ordprediktion, stavningshjälp.

2.7 Vad kan jag göra i planeringen av kurser och prov?

  • Det är bra att komma ihåg, att även ett prov är i första hand är ett inlärningstillfälle.
  • Provet behöver inte vara en skrämmande, rigid ceremoni som förutsätter utantillärande och upprepning.
  • Ett bra prov uppmuntrar till självständigt arbete och till att uppfatta helheter, att söka och finna kunskap och att värdera och använda den.
  • Ett bra prov lär eleven erkänna och rätta till sina egna misstag och att värdera sin insats.
  • I kursernas planering och i proven kan man växla mellan bedömningsmetoder, presentationssätt och provformer:
  • Portfolios eller provpärmar
  • Egna presentationer
  • Videon
  • Ljudfiler (berättelser, hörspel, inspelning av svaren istället för att skriva...)
  • Fritt skrivna artiklar, berättelser, skrivelser, källprov (i provet får man använda det givna materialet eller lärobok)
  • Fusklapprov, där eleven skriver – möjligtvis under handledning – en minneslapp i provet.
  • Att göra en fusklapp hjälper med att gestalta och hitta det centrala innehållet i materialet, vilket gör att man kanske inte ens behöver använda den.
  • minskar provskräck och fungerar väl t.ex. när det gäller främmande språk i kombination med använding av grammatikbok.
  • Grupptest – muntligt eller skriftligt
  • Muntligt prov
  • En experimentell hemuppgift eller avhandling
  • Ett Skype-test, eller ett prov ordnat i e-inlärningsmiljön (kan användas vid särskilda tillfällen, när lärare eller eleven inte befinner sig i skolmiljön under testtillfället)

 

 

Vid prov och tenter uppmärksamma även:

 

  1. En tilläggstid på 10-15 min/h
  2. Frågor på ljuddisk eller i annan ljudform.
  3. Möjlighet att spela in svaren som ljudfil.
  4. En tillfällig sekreterare eller assistent.
  5. Frågorna utskrivna på färgat papper.
  6. Frågorna med stor font.
  7. Tillåt användning av dator eller textbehandlingsapparat.
  8. Tillåt arbete i skilt rum.
  9. Erbjud en gransknings- eller rättskrivningslista eller tillåt användning av sådan.

2.8 Vad kan jag göra i situationer med tal- och lyssnande?

  • Ge klara bedömningskriterier för presentationer och framställningar - i vilken form de än är.
  • Uppmuntra användning av visuell kommunikation, såsom symboler, bilder, illustrerande former...
  • Använd en elektronisk tavla alltid när det är möjligt och ge den upplagrade undervisningen till den studerande. På detta sätt får hen en möjlighet att följa undervisningens framskridande från den steg för steg.
  • Använd en röstförstärkare, helst en sådan, som gör det möjligt att justera ljudkvaliteten. Erfarenheten ger vid handen att ett justerbart ljudupprepningssystem underlättar för många elever med dyslexi- och inlärningsproblem.

 

Observera, att åtminstone 70 % av alla med dyslexi och inlärningsproblem har problem med auditiv särskiljning. De hinner inte särskilja och processa allt som du säger i ditt normala tal: Frågor på disk eller annan hörbar form.

 

  • Visa tålamod!
  • Var beredd att repetera instruktioner.
  • Använd förenklande, ledande och dirigerande frågor.
  • Uppmuntra användningen av ljudupptagningsapparater för anteckningar: Gör det möjligt för videoinspelningar eller att göra ljudupptagningar som anteckningsformer. Uppmärksamma och underlätta förverkligandet alltid när en sådant format för sparande står till förfogande.

2.9 Vad kan göra vid hantering av siffror?

  • Ge telefonnummer grupperade i "fransk stil" både i tal och skrift, t.ex. 06 73 83 401 (nollsex, sjuttiotre, åttiotre, fyrahundraett).
  • Granska, att siffrorna är rätt skrivna och att de är tydliga.
  • Skriv ut långa siffror.
  • Använd tekniska hjälpmedel som räkneapparater och tillåt eleven att använda dem.
  • Konkretisera, ta ner matematiken på jorden, erbjud alla ”knep och knåp” som du känner till eller hittar på för att förankra saker i den tidigare kunskapen så att kunskapen inte flyter löst omkring i ”bitrymden”.

2.10 Hur kan jag stöda eleven i organiserandet av det egna arbetet?

  • Fråga den STUDERANDE på vilket sätt du kan hjälpa honom/henne.
  • Erbjud enkla kartor, planer, sammandrag och diagram av materialet.
  • Använd färger och grafik på symboler och signalerna.
  • Komplettera muntliga anvisningar med enkla tydliga skrivna anvisningar.
  • Observera möjligheten att skicka eller ge information via sms, messenger, e-mail, CD-skiva, USB-sticka, extern hårddisk mm.
  • Undvik många närliggande deadlines för uppgifternas inlämnande.

2.11 Vad kan jag göra i gruppsituationer?

  • Minimera kopiering från tavla, projektor, blädderblocket eller motsvarande ”skärm”. Dela materialet digitalt senare.
  • Gör högläsningen frivillig!
  • Ge allt tilläggsmaterial åt alla elever på färgat papper – inte enbart till de elever som har dyslexi.
  • Skriv upp svåra ord för alla: undvik att poängtera vem de är till för.
  • Visa informationen på skärmen eller framme tillräckligt länge även för de långsamma läsarna.
  • Bibehåll konfidentialiteten! De som har dyslexi kanske inte vill att alla ska veta om deras problem.

2.12 Hur ska jag göra anteckningar i kursarbetet, skriftliga arbeten, presentationer mm.?

  • Ge klara instruktioner i förväg så att den studerande vet vad som väntas av henne/honom.
  • Be den studerande först ge svarets stomme eller skissa, om tiden och situationen tillåter det.
  • Tillåt användning av tilläggstid: Elever, som har läs- och/eller inlärningssvårigheter använder mycket tid till läsning och skrivning.
  • Bedöm inlärningsresultatet i förhållande till de mål som reflekterar ämnets centrala innehåll, inte i förhållande till språk eller rättskrivning.
  • Använd muntlig bedömning. Du får en bättre uppfattning om elevens kunskaper än enbart genom ett skriftligt prov.
  • Ta hänsyn till de icke-linjära och icke-direkta (stressfria) bedömningsmetoderna, t.ex. portfolier.
  • Rätta stavfel med urskillning (t.ex. endast den tekniska ordlistan som är central för läroämnet). Det viktigaste är textinnehållet och det, att lusten att skriva och glädjen i skrivandet inte försvinner.
  • Använd två olika sorters pennor, varav ingen är röd: en för innehåll och den andra för rättskrivning och grammatik.
  • Gör dina kommentarer i en klar, läsbar form, helst maskinskrivet. Många människor med dyslexi har svårt att läsa handskriven text.
  • Korrigera elevens språk genom att ge skriftlig respons tillsammans med muntlig. Det här sättet leder till inlärningsresultat på längre sikt än enbart skriftlig respons.
  • Du kan försiktigt höra dig för om din elev använder korrekturläsning. Uppmana inte honom/henne att använda den utan att fråga, det kan hända att hen redan använder det ofta – och väljer då fel alternativ, särskilt om hen inte har en talande korrekturläsningsfunktion, så att hen kan lyssna på alternativen.

2.13 Vad kan jag göra i planering av nätsidor för undervisning?

  1. Försäkra dig om, att det är lätt att navigera. En sidkarta, från vilken man kan komma till vilken sida som helst är väsentligt.
  2. Försäkra dig om att de sidor som laddats till den egna maskinen kan läsas i ett off-line tillstånd.
  3. Undvik rörliga texter och bilder. De åstadkommer problem för sådana läsare, som har svårt med visuell gestaltning. De stör även de läsare som använder textläsningsprogram (skärmläsare eller talsyntes).
  4. Undvik att använda spalter på internetsidor. En del av skärmläsarna och talsynteserna följer rader utan att bry sig om spalterna och hoppar således från spalt till spalt. Texten blir då till en oförståelig ”sillsallad”.
  5. Erbjud möjlighet att ändra bakgrund och/eller fontfärg och storlek. Om det är omöjligt, använd mörka bokstäver på en blek, pastellfärgad bakgrund.
  6. Använd en enkel layout.

2.14 Hur ska man uppmärksamma de emotionella faktorerna?

  • Undvik en offentlig diskussion om elevens dyslexi/inlärningssvårigheter. Observera att varje elev har rätt att behålla sitt ansikte och komma fram i den takt som hen själv önskar.
  • Observera att ett aggressivt eller störande beteende kan vara ett sätt att täcka över rädsla eller ångest.
  • Stödandet av en elev betyder inte, att hen befrias från ansvar. Hen får inte skylla alla sina problem på dyslexidiagnosen.
  • Visa på ett positivt sätt, att du är medveten om dyslexi som ett fenomen och särskilt som en egenskap hos individen och att den går att acceptera. Observera särskilt elevens stress.
  • Ge information om existerande handledningar och stödformer för inlärning och vägled eleven i hur hen ska använda dem.

2.15 Strategioita, joita aikuiset ja nuoret opiskelijat, joilla on luki- ja oppimisvaikeuksia, kertovat itse käyttävänsä

Under föreläsningar och lektioner:

  • Jag använder begreppskartor (mindmap).
  • Jag antecknar viktiga saker i minnet med detsamma.
  • Jag diskuterar inlärningsmaterialet med mina vänner.
  • Jag frågar vänner och lärare.
  • Jag gör egna anteckningar i ljudform (på dikteringsapparater, MP3-spelare eller Daisy-spelare).
  • Jag kommer överens med läraren, att jag får spela in undervisningen i ljudform.

 

När jag skriver:

  • Jag använder textbehandlingsapparat och flyttar den sedan till ett hjälpmedelsprogram för korrigering.
  • Jag använder ett hjälpmedelsprogram (talsyntes, talande korrekturläsning, talande ordprediktion, avstavning...)
  • Jag flyttar arbetsböckernas sidor till datorn (PaperPort-programmet) och lyssnar på uppgifterna med talsyntes, sedan skriver jag svaren med tangenterna och skriver ut sidan till läraren.
  • Jag använder begreppskartor (Mindmap).
  • Jag ber om hjälp av en vän eller assitent.

 

När jag läser:

    • Jag använder markeringspennor.
    • Jag använder färgade eller randiga plastfolier ovanpå texten för att minska kontrasten.
    • Jag följer texten med finger eller penna.
    • Jag använder en vanlig linjal för att följa texten.
    • Jag använder en färgad, genomskinlig läsfönsterlinjal för att följa med i texten och minska kontrasten.
    • Jag använder Screen Ruler (en digital förstorande skärmlinjal).
    • Jag delar orden i delar i tanken, ibland också med penna. Jag läser lättare korta stavelser.
    • Jag läser högt.
    • Jag talar till boken. Jag diskuterar med texten.
    • Jag ställer frågor, t.ex. Vilken fråga svarar det här stycket på?
    • Jag delar in texten. Jag vet, att jag kan koncentrera mig högst 15 minuter i taget. När jag märker att jag tröttnar, håller jag en minuts eller ett par minuters paus. Efter det kan jag igen arbeta 15 minuter.
    • Jag använder färger.
    • Jag koncentrerar texten och formar den till min egna.
    • Jag använder ett talsyntesprogram och ljudböcker för avlyssnande.

3. För ett gott slut

Dyslexi och inlärningssvårigheter är vanliga. Det är fråga om en hjärna som processar information på ett lite annat sätt, ibland också på andra områden. Vi betonar inte sådana rätt så vanliga hjärnans funktionsformer såsom ”musiknedsättning”, ”konstnedsättning” eller ”lokaliseringsnedsättning”. Varför patologiserar vi då läs- och inlärningssvårigheter? Undervisningssätt, undervisningsmaterial och bedömning som tar hänsyn till läs- och/eller inlärningssvårigheter gör patologiseringen överflödig.

 

Det centrala är att man bemöter relevanta inlärningsfenomen, söker elevens synvinkel till det egna lärandet och att man frågar eleven själv vad som skulle hjälpa honom/henne. Läroinrättningens handledning och stödformer bör ingå i den normala planeringen av skolans eller läroinrättningens verksamhet, inte ses som något utöver det vanliga.

 

Det är bra att komma ihåg, att i det annorlunda funktionssättet och kunskapsprocessandet gömmer sig även talanger, som de ”vanliga” inte har, och en möjlighet att fungera annorlunda på ett positivt sätt. Varför skulle annars så många studerande med dyslexi studera t.ex. på tekniska och konstnärliga områden? Likavärdet innebär att möjligheten att misslyckas eller lyckas är lika stor oberoende vem man är.

Valitse tekstikoko
Taustaväri
sv_SESvenska
fiSuomi sv_SESvenska